Läste precis på Kaneläpples blogg om söndagsmorgonar, att det är något speciellt med dom. Och jag håller med till hundra procent, möjligtvis hundratio.
Jag vet inte riktigt hur det kommer sig, men nästan varje söndag vaknar jag runt klockan åtta och är vrålhungrig. Jag brukar annars ha lite svårt att äta frukost direkt efter jag vaknat, men inte på söndagar inte! Då låter magen som en flock utsvultna vargar. Så den veckodagen ägnar jag alltid lite extra tid åt frukosten, kanske gör omellett eller amerikanska pannkakor. Ägg och bacon är ju också en favorit. På vardagar brukar det oftast bli en skvätt fil och lite Special K on the run...